Skip to content Skip to sidebar Skip to footer

Millenniegenerationen störst risk att hamna i skuldfälla

Svenskar födda på 1980- och 90-talet riskerar i högre utsträckning att hamna i en skuldfälla än andra generationer. Åldersgruppen är särskilt drabbad eftersom de dragit på sig stora lån men ännu inte nått tillräcklig lönenivå.

Framtida räntehöjningar eller bundna lån som löper ut kan leda till att många inte klarar av att betala sina utgifter. Det visar en genomgång som lånejämförelsetjänsten Sambla gjort. I Västerbottens län har 3,4 procent i åldersgruppen skulder hos Kronofogden idag.

Den så kallade millenniegenerationen, barn födda 1981–1996, har drabbats särskilt hårt av det ekonomiska läget i Sverige. De är nämligen generationen med högst skuldkvot, det vill säga relationen mellan en persons storlek på lån i förhållande till inkomst.

De är också en åldersgrupp vars skuldbelopp ökat kraftigt hos Kronofogden – med 1,8 miljarder kronor under 2023 jämfört med första halvåret 2022 (26–44 år) och det väntas öka ännu mer under 2024. I Västerbottens län har 3,4 procent av länets invånare i åldersgruppen en skuld hos Kronofogden idag (jämfört med snittet på 2,5 procent i länet och 3,7 procent för riket).

– Det är många som har det tufft ekonomiskt nu och särskilt många i den här generationen eftersom de har dragit på sig stora lån som de ännu inte hunnit betala av. Våra rådgivare möter dagligen människor som har svårt att få ihop vardagsekonomin där stigande räntor är den främsta orsaken

En schablonräkning som Sambla låtit göra visar att en person i Sverige med en inkomst efter skatt på 23 092 kronor (medianinkomst för åldersgruppen) mellan 2022 och 2023 har gått från att ha cirka 8 400 kronor över varje månad till att nu endast ha cirka 2 700 kronor.
Samtidigt som utgifterna ökar minskar även reallönerna. År 2022 var det första året på flera decennier som reallönen sjönk jämfört med året innan.

Ytterligare räntehöjningar eller försämrade villkor, som när bundna lån går ut, skulle innebära att fler inte klarar av att täcka sina kostnader.

– Förutom de givna kortsiktiga konsekvenserna som detta innebär finns det även långsiktiga att ta hänsyn till. Även de som klarar sig igenom tuffare tider kommer inte ha råd att spara i samma utsträckning, vilket kan leda till utebliven ekonomisk buffert och lägre pension, säger Jasmin Svraka.

Räkneexemplet visar skillnaden i månadskostnader mellan 2022 och 2023

visar skillnaden i månadskostnader mellan 2022 och 2023


  • Sambla Group har använt Konsumentverkets kalkyl för hushållskostnader för 2022 och 2023. På ett år har hushållskostnaderna ökat med 16,8 procent.
  • Exempelpersonens räntekostnader har mellan januari 2022 och oktober 2023 ökat med 241 procent, från cirka 1 818 till 6 195 kronor i månaden.
  • Mellan 2022 och 2023 har personen gått från att ha cirka 8 400 kronor över i månaden till att nu ha cirka 2 700 kronor.
  • I exemplet bortser vi från till exempel gymkort, sparande och pension. Ingen hänsyn tas heller till ett eventuellt ränteavdrag.
  • Uträkningen baseras på offentlig statistik och är en uppskattning och generalisering av hur en persons ekonomiska situation kan se ut.
  • Uträkningen utgår från en ung vuxen och bor ensam. Inkomsten är baserad på en medianinkomst för boende i Sverige och är ett genomsnitt av medianinkomsten år 2021 för åldrarna 25–44 år (källa: SCB).
  • Bostadskostnaderna är baserade på att den genomsnittliga boendeytan är 42 kvm vilket ger en genomsnittlig bostadsrättsavgift på 2 293 kr i månaden. Bostadens värde är baserat på att det genomsnittliga kvadratmeterpriset för bostadsrätter är 43 600 kr/kvm i Sverige. Lånets storlek grundar sig på att man haft en kontantinsats på 15 procent och lånat resterande belopp. Bolåneräntorna grundar sig på SCB:s statistik på bolåneräntor (nya och omförhandlade avtal) 1,40 procent i januari 2022 samt 4,78 procent i oktober 2023.

Leave a comment